Called out in the Light

Älskar dig.





My words

Ibland vill jag iväg. Packa en väska och ta nästa flyg till en okänd stad. En stad som bara jag vet om. Men det måste ändå finnas människor. Men jag vill liksom dit själv. Byta luft, kompisar. Bara en stund. Skulle vilja kunna blunda och när jag öppnar ögonen igen så är jag på en ny plats. Tänk var underbart. ♥



No woman no cry

Vad hände ? Varför är jag så dum ? Jag vill inte längre. Jag orkar inte tänka. Jag vill bort. Jag vill fly. Försvinna. Jag vill till Stockholm. Nununu. Ta mig dit. Jag vill alla andra. Jag vill tänka på nytt. Börja om. Komma tillbaks. Jag vill bara ut härifrån. We are young.



Broken. Sad. Lost.

3 veckor

Har varit med dig i tre veckor nu. Tre fantastiska veckor med dig. Theo ♥
No woman no cry - Bob Marley, vår låt.




Du gör mig glad.

Jag hade aldrig tänkt på att vi skulle bli tillsamans. Det kändes så overkligt. Du, Theo, killen många vill ha. Jag såg dig första gången och tänkte så mycket saker samtidigt. Marie berättade så mycket fint om dig. Hon berättade hur kär hon var i dig. Hur lycklig hon var varje gång hon var med dig. Hon stod där och berättade och jag kollade på dig och försökte föreställa mig hur det skulle se ut om det blev du och jag. Men det var bara tanker. Inget var verkligt. Och så står jag här idag med dig. Ja, med dig. Det gick så fort. Plötsligt så vaknade jag en dag av att det var vi. Astrid och Theo. Gick det för fort ? Jag hann inte fatta. Jag hann inte tänka efter. Men vet du hur det känns att få dina sms ? Det är ganska obeskrivligt. Varje gågn mobilen låter så önksar jag varje gång att det är "Theo♥" och när det är du, känns det så bra. Det flyger tusen fjärilar i min mage. Och varje jag går i skolan och att jag ser dig, börjar hjärtat slå så fort, jag blir rosa på kinderna och jag kan inte låta bli att le. Och så ser vi på varandra och jag önskar bara att jag kunde gå fram till dig och krama om dig som jag äslkar. Och vi fortsätter att kolla på varandra, jag väntar och du kommer. Du kommer fram till mig och kysser mig som jag älskar och du säger "du är vacker". Om du bara visste Theo hur jag känner mig. Jag blir så glad, jag är så lycklig med dig. Du är en underbar människa. Och nu är det du och jag. Och jag är så lycklig. Tack för allt. Min älskade Theo. Snart 3 veckor. 3 fantastika veckor. Du och Jag. ♥



We are young ♥



You are a star

Theo ♥



Drama.

Dramadramadrama.
Ta mig härifrån. Idag har jag haft den sämsta dagen sen skolan började ... När jag säger sämsta dagen så menar jag det. Vad är problemet med folk ? Vad händer ? Varför regnar det hela tiden (..okej, lite mindre viktigt men ändå..)
U S C H ! Så äcklad av folk som finns här. Jag vill inte föklara situationen men ändå. Jag orkar ingen mer. Jag orkar verkligen inte. Jag vill bara släppa taget för en minut. Ta en paus. Koppla bort mig från den här miljön.



För dem som känner mig, vet att jag är för det mesta en glad tjej. Och visst, jag är glad, jag är lycklig. Men så finns det folk som vill bara förstöra en. Allt handlar inte bara om mig. Det handlar också om mina vänner som har det svårt.
En av dem har problem med sin familj, en annan med sin pojkvän, en annan med skolan... Och mycket mycket mer.. För min del, går det också skit. Jag är en av dem som får skit hela tiden. Non stop. Jag kan inte berätta allt men det handlar om mig och Theo och folk som vill förstöra. Jag har kämpat så länge nu för att inte bryta ihop. Men nu vill jag bara släppa taget. Släppa taget, och va för mig själv en stund. Men så tänker jag efter. Jag är en stark tjej inom mig. Jag vet det. Så jag kan inte låta dem andra trampa på mig. Jag kan inte.



Som tur är, har jag en säker person vid mig.Theo. Jag känner mig så bra vid honom, han får mig att tänka annorlunda, han får mig att vara mig själv. Han gillar mig för den jag är. Han kämpar på något sätt med mig. Han skickar "Courage... <3" vilket betyder "Lycka till". Och det är den ÄNDA som förstår mig just nu. Av drygt 5 bra vänner jag hade innan, finns det bara en jag kan lita på just nu. Hur hemskt låter inte det ?
Men nu tänker jag inte låta mig förstöras av idioter. Jag ska vara mig själv från hit till ---------> dit. Även fast det här inlägget låter som om jag ska begå självmord, måste jag ändå påpeka att jag mår trots allt bra. Jag behövde bara skriva ut mig lite. Skriva hur det känns att har "vänner" ... Jag är lycklig, jag är glad. Jag har bara haft en dålig dag.



Vi hörs ! ♥






Hur jag känner mig.

Ibland känns det som en stor kula i min mage. En kula som får mig att vilja sluta gå. När jag känner hur tung den är, vill jag bara lägga mig i min säng, ta hörlurar och min musik, för då känner jag inte kulan längre. Jag får inte ont längre. Jag mår bra, jag mår jättebra. Men värför ska allting vara så svårt ? Jag försöker att vara snäll hela tiden, jag försöker att få alla glada, men jag orkar ingen mer. Jag orkar inte få så mycke skit varje gång jag gör någon glad. Jag orkar bara inte. Jag saknar mina riktiga vänner, mitt hem. Visst, jag trvis jättebra här, jag älskar det. Men jag vill bara ha mina vänner tillbaks. Dem riktiga, dem som får mig att vara mig själv hela tiden, för dem vet vem jag är och dem står inte och kristerar hur jag ser ut eller hur jag tycker om saker och ting. Min skola här, är typ Gossip Girl, fast vare. Man kan inte vara med någon person för då blir det bara problem. Förstår ni värför ? Jag kan inte fatta det här. Varje dag får man reda på något nytt rykte. Imorgon kanske det blir min tur.
Jag orkar inte det här längre. Värför hålla på att bråka och tjafsa om hur den personen klär sig om hur en person ser ut, om hur en annan reagerar. Lev livet ! Okej ? Gå det att leva livet bara för en dag ? Jag vill tillbaks till Stockholm, räcker med 1 dag, bara för att krama mina vänner och säga hur mycket jag älskar dem. Saknar er. Alla ♥



Memories

Minns hur jag inte ville komma hit. Minna hur jag var arg hela tiden när vi pratade om Shanghai. Nu skrattar jag varje gång jag tänker på det igen. Jag älskar Shanghai så mycket, trivs jättebra här. Nu när jag har träffat så mycket fint folk och Theo så inser jag "tänk om vi inte hade fkyttat hit"...
Alla som har chansen att flytta hit, bara måste komma. Det är jättebra här. Jag lovar.
Jag och min bror i flygget på väg hit

Alla vet allt. Fuck off.

Känns så skönt ibland att bara "skriva ut sig", att kunna få ut vad man vill säga och vad man menar. Kommer skriva en liten sak här nedanför och ingen kommer förstå vad jag pratar om men det gör ingenting.
Det är så att jag har gjort ett misstag, och jag vet det. Inte mitt första och inte mitt andra. Men Igenting är mitt fel, jag har gjort vad jag skulle göra och nu är det upp till dig att hantera situationen. Jag borde ha varit tyst hela vägen, men jag vägrar förlora en vän som hon. Så jag har bestämt mig för att sluta ljuga. Tänk dig att du är kär i en kille och så är din bästavän tillsamans med honom utan att du vet någonting. Låter inte det hemskt ? Tycker du inte att du är en jättedum person ? Jag orkar inte ha all press på mig, så nu har jag sagt allting och nu är det upp till er två att snacka om problemet.




Jag bryr mig inte längre om vad folk tycker om mig. Peace.


Mistake

När jag skriver på min blogg, känner jag mig på något sätt fri. Jag kan yttra mig hur jag vill, tycka hur jag vill, tänka hur jag vill, vara mig själv på något vis. Och det är jag så glad över ! Att vara mig själv. För jag vet att ingen kan säga åt mig att skriva annorlunda för att det är Min blogg och ingen annans. Det står Mitt namn och bara jag vet om Min kod. Det är därför som jag kommer att berätta följande sak, för allt på den hära bloggen är mitt eget val.
-
Igår gjorde jag något jättedumt. Dem första tankarna som kanske dycker upp är typ att jag har dödat någon, åkt motorcyckel, druckit, rökt på, haft sex, men inget av dem dära sakerna.
Vad jag gjorde kommer jag ej att berätta men det jag vet är att jag har sårat både mig själv och personer i min omgivning. Nu tänker jag på x till exempel; han har verkligen gett mig så mycket kärlek och värme, och jag har alltid känt mig trygg inom honom. Även fast han inte vet vad han vill och att vi inte är ihop så har han sagt till mig vad han känner och vad han vill från mig. I fredags till expempel, när jag hade bränt mig på benet, så gick vi ihop till sjuksystern och hon sa så här "Tack x för att du gick med henne hit, är det din flickvän eller ?", så kollade vi på varandra utan att veta vad vi skulle svara. Till slut sa han "ja, typ". Jag fick tårar i ögonen för att jag va så glad över vad han sa. Och sen när vi gick därifrån, så tog han i min hand i korridoren ♥
Och nu har jag säkerligen förstört vad vi hade bildat för jag inte tänker efter det jag gör och jag vet inte vad jag ska göra.
Jag har verkligen kämpat sen vi flyttade hit, att bli en bättre och nästan en ny människa. Jag har blivit det också. Jag känner mig mycket starkare och jag har bättre självförtroende, och det är för att jag har kompisar som får tro på mig själv, självklart hade jag det också förrut men det är inte samma sak därför att här kände jag ingen när jag kom och det första Marie sa till mig var "Du är så snygg och du ser så bra ut", och sen dess har jag känt mig mycket bättre i min kropp, accepterat mina former och mitt utseende.
X har också gjort så att jag känner mig bättre; han skickar alltid gulliga sms som "Söt som vanligt idag" eller "Tur att det finns så underbara tjejer som du", klart man känner sig bättre.
Hur som helst, det jag vill säga är att jag har gjort ett stort misstag igår och jag har också fått reda på en sak. Just nu hänger allting på mig : Om jag säger någonting, förlorar jag 3 till 4 vänner på en och samma gång.
Help me.



God natt ♥

Vi lever bara en gång

Efter att ha bott här i en månad kan jag konstatera många saker. Jag älskar den här platsen, jag har träffat många bra människor. Jag älskar min lägenhet, min omgivning, affärerna m.m, men det jag jag älskar mest av allt här, det är att jag är 101% mig själv. Jag har lärt mig att acceptera hur jag är, hur jag ser ut. Jag har lärt mig att säga nej när jag inte vill. Jag har lärt mig att våga ta steget och ta risken. Jag har lärt mig att kolla mig själv i segeln och säga "Astrid du är fin som du är". Jag har lärt mig att acceptera hur folk reagerar på mig utan att bli arg. Jag har lärt mig att ta skit utan att bli ledsen. Men mest av allt, har jag lärt mig att älska. Älska folk för det dem har. Älska folk för det dem ger mig.
Nu har jag bestämt mig att jag ska leva mitt liv. Ta risken. Nu tänker jag på x till exempel, som inte vet vad han vill. Jag ska ta risken, våga säga vad jag känner, och i värsta fall får jag ett nej, och vad kan det göra ? Jag blir sårad men glömmer och fortsätter. Go girl !



You don't break me, you make me stronger

So glad


Älskar känslan att få ett sms med jättegullig text. Oh yes !
x, du är min♥

Tänk om...

... man kunde vara borta för en dag. Ensam. Frånkopplad. Långt.
... man kunde vara borta från staden. Mobilen. Datorn. Kompisarna. Familjen. Ljudet. Skolan. Plugget
... man kunde vara Fri.



Tack Linnea !

För din länk ! Om ni kollar åt vänster om bloggen, så kan ni hitta mina länker där Linneas finns, checka !



my baby ♥

Maud ♥

GRATTIS TILL MAUD SOM FYLLER 15 ÅR IDAG !!!! JE T'AIME ♥ PROFITE BIEN DE TA JOURNÉE.





Missing you

R. och L. ♥

Elle me dit - Mika ♥

Memories.
Glömmer aldrig vâra eftermiddagar pâ rummet pâ Korsika. Love it.

RSS 2.0